Brukar inte skriva negativt laddade inlägg här på bloggen då bloggen är mitt happy place som ska vara fyllt med roligheter och inspirerande men känner att jag verkligen, verkligen behöver skriva av mig idag!
Tydligen har jag svårt att säga nej. Dagens självkännedom med lite hjälp på traven av min psykolog. Sa aldrig nej till mer arbete och arbetsuppgifter på jobbet och har svårt att säga nej och säga ifrån om saker privat med. Vill inte göra någon ledsen eller arg genom att säga nej. Så från och med nu ska jag säga nej oftare och stå på mig. Men för all del, var inte rädda för att fråga mig om jag vill hitta på nått med er :)
Reagerade inte alls som jag trodde jag skulle göra på dagens session men från ingenstans kom känslor av ilska. Har känt mig väldigt pressad och stressad på senaste tiden. Dom känslorna fick nog sitt utlopp idag. När jag gick från psykologen kände jag mig stärkt men såååå arg, ville liksom gå en boxningsmatch typ! Huvudvärken kom som ett brev på posten. Inte arg på någon person utan arg på omständigheter och arg på mig själv. På att min situation är som den är, att jag inte kan leva normalt. Att aldrig kunna planera morgondagen eller i övermorgon för att jag då inte vet hur jag kommer må eller vad jag kommer att orka. "Vad ska du göra söndag den 18:e september? Vi kan väl hitta på nått" Ööööh, vet liksom inte, vissa dagar minns jag knappt ens mitt namn?
Nu ska jag ta mig in till stan - fast jag egentligen är för trött men är så förbannad så jag fått tillfälligt förnyad energi - för att lämna tillbaka två tröjor för 3000 kronor jag köpte i förrgår. Vem fan köper liksom två tröjor för tre tusen spänn, när man knappt har någon inkomst och dessutom precis köpt en ny vinterkappa för dryga samma summa??! Jo, det ska jag berätta för er - jag! Så går det när man blir det minsta stressad och inte kan hantera stress alls så man fattar sämsta besluten! Jag är så arg på mig själv. Men jag förlåter mig själv, det är det viktigaste. Arg måste man få vara ibland ändå. Det kan vara skönt, bara det går över efter en liten stund. Aldrig bra att gå runt och vara arg längre än en stund.
Så min strategi för idag är att måla på mig mörkrött läppstift, sånt där "Håll dig borta från mig"-färg och bära solglasögon hela tiden ("Prata inte med mig") men ändå vara så snäll och vänlig jag bara kan mot människor jag möter eller som pratar med mig (det är ju inte deras fel att jag är pissed-off och vem vet vilket helvete dom kanske går igenom?).
Överlevnadsstrategi? Jag kallar det balans.
Puss på er.
// Okay, it's one of those days today. Been a long time since I had a day when I felt this way and I don't usually write it out on my blog since I want my blog to be a happy place filled with positivity and inspiration, but I just need to get this out of me and put it in to words!
I woke up feeling rather okay today, slept better than usual. Then I went to a meeting with my psycologist and noticed I have a bit of built-up anger tucked away inside me. I was not prepared for my reaction. I felt a lot of stress and pressure lately and I guess I got a bit of it out today. I felt so much better, strong but soooo mad when I left my psycologist. Felt like I needed to go a few rounds in the box rink!
I'm sick and tiered and angry of being in the situation I am. To not be able to plan my days, my week, to have no energy. "What are you doing on September 19th? Let's get together and do something fun!" Uuuuum, I duno, some days I don't even know my own name, I never know how I'm gonna feel tomorrow, what I'll be able to cope with. Let alone plan the future two weeks ahead! It's so god damn frustrating! Bit please, don't be afraid to ask me out with you to do stuff, I still wanna do stuff with you :)
Apparently I also have a problem with saying no to people and I wasn't senare of that. I didn't say no to more tasks at work, didn't say no to whenever people wanted my help. I don't say no often in my private life either. Today's self-acknowledgement.
Now I'm on my way in to the city to return two sweaters I bought for 3000 Swedish crowns last weekend. Who the heck spends 3000 (!) SEK on sweaters when you barely have an income and just bought a new winter coat for just about the same amount of money?! Well, I tell you, I do make terrible desicions while put under pressure and stress since I can't handle any stress due to my current state!
So there you have it, I'm so mad with myself. But I forgive myself, that's the most important thing. I don't stay mad for long, just a little while, and that's okay from time to time. But it's never good for you to stay mas for more than just a little while.
I put on red lipstick and sitting with my shades on to deter people from approaching me or talk to me. Even so, I'll do my very best to be my nicest, polite me to anyone I come across today - it's not their fault I'm mad and who knows what kind of demons they're batteling on their own.
Well, you take care now, xo xo.
❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤
SvaraRadera